Regler och branchstandarder

Varför behövs branchstandarder?
Standarder är bra därför att tydlighet minskar kostnaderna för alla parter.
De fungerar i många fall som "allmänna villkor" i olika samarbeten och de
minskar risken för att resultaten "lutar åt fel håll", som i bildexemplet.

Tydliga kravspecifikationer minskar osäkerheter vid upphandling. Vid projektering behövs tillförlitliga produktdata. Mät- och beräkningsosäkerheter samt tolkningsproblem påverkar byggkostnaderna genom den säkerhetsmarginal man måste lägga till för att inte riskera underkänt mot ett uppställt krav.

Vid funktionskontroller och besiktningar uppstår ofta diskussioner om mätosäkerhet och tillämplighet i regelverket när det gäller de aktuella förhållandena. Jag deltar aktivt i både den svenska och den internationella standardiseringen på uppdrag av industrin för att förbättra eller utvidga standarder och mätmetoder inom ljudområdet. Här några projekt där jag deltar:

Kostnaderna för att medverka i SIS och att köpa standarder från SIS förlag uppfattas tyvärr ofta som ett väsentligt hinder för att utveckla och använda vissa akustikstandarder. Det var en anledning att lägga in ljudkrav på bostäder direkt i BBR. Men kostnaderna för internationella standarder motiveras av att de tillför mycket kunskap som annars skulle riskera att gå förlorad. Här ett antal projekt som jag deltagit aktivt i:

  • ISO 140 serien har ersatts av EN ISO 10140 i laboratorium, och fältmätningsmetoderna finns nu i EN ISO 16283 (-1, -2, -3). Jag har deltagit aktivt i detta arbete, med att studera mätosäkerheten i komplicerade fältsituationer.
  • BBR hänvisar i råd till SS 25268 ljudklassning av lokaler: Jag har medverkat aktivt i hela processen (se artikel i Bygg & Teknik april 2003, avsnitt Böcker & Artiklar) och SIS Tk 197 arbetar under 2015-2016 med en uppdatering.
  • ISO 10140 tillägg, ny ISO 10848: Tunga element skall provas med preciserade monteringsbetingelser. Lätta element skall få preciserade monteringsbetingelser för att minska spridningen mellan laboratoriernas mätresultat.
  • SS-EN ISO/IEC 17025, ISO 12999: Skattning av mätosäkerhet vid mätning i laboratorier och i fält. Nya krav ställs på ackrediterade laboratorier från EA, European organisation for Accreditation: mätosäkerhet skall beräknas vid varje mättillfälle. ISO/TC 43 bereder ett förslag. Jag rekommenderar en utvidgad mätprocedur och gör en mätosäkerhetsberäkning av varje enskild mätning för att ge högsta möjliga precision i mätresultatet. Se avsnitt mätningar under Produktutveckling.
  • SS-EN 12354, del 5 (beräkning av luftljud och stomljud från installationer) - jag har arbetat med utveckling av metoderna för stomljud och genomfört flera SBUF-projekt för bestämning av källdata, i samarbete med ett antal stora byggaktörer och tillverkare. Se SBUF.
  • SS-EN 12354, del 6 (beräkning av efterklangstid i rum från uppgifter om absorbenter). Jag har publicerat ett Excelark och en artikel som kan laddas ned fritt (i samarbete med Gärdhagen Akustik och Knauf Danogips). Se Böcker och artiklar.
  • SS-EN 12354 kommer att förbättras efterhand, och utvidgas med nya modeller för lätta konstruktioner. Jag följer arbetet i CEN/TC 126/WG 2. Vi söker sponsorer ! Standarderna är även ISO-standarder, med nummer ISO 15712, helt samstämmiga med SS-EN 12354. Inför en framtida revidering får vi ännu större tyngd bakom denna centrala beräkningsstandard, genom att den även är internationell standard. Exportarbete kommer att underlättas, beräkningsresultat enligt metoden kan användas överallt.
  • CE-märkning, byggproduktstandarder: För betongelement och fönster pågår produktstandardisering: se CEN och ISO. Byggproduktdirektivet kommer långsamt men säkert att tränga ut nationella typgodkännanden.
  • EN 16032 har ersatt SS 02 52 63. Metoderna är komplicerade och man riskerar mätfel som får konsekvenser för byggare. Mätning med samtidiga källor i drift mot krav i SS 25267 behöver diskuteras. Mätning av ljud från WC (spolning, skvalljud) preciseras i SP Rapport 2015:02, se SP hemsida.